Adress
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm
Funktionsanalys i kast är grenspecifika tester för friidrottens kastgrenar där aktivas fysiska status testas ur ett skadeförebyggande och prestationsutvecklande perspektiv. Testerna är inte traditionella gym-tester, de vi normalt inkluderar i till exempel en kravanalys, utan mer av fysioterapeutiska tester.
Vid eventuella brister finns förslag på övningar i text och film som man kan träna på för att förbättra statusen.
Utbildade testledare finns numera utspridda i Sverige, främst kring Svensk Friidrotts elitmiljöer. Förteckning över dessa finns under flik ”kontakt”.
Funktionsanalys i kast har utvecklats över tid, fler testledare har utbildats/certifierats och vissa tester har justerats vad gäller utförande eller bedömning. En brasklapp kan vara att jämförelse mellan testtillfällen ska tas med en viss nypa salt.
En skadefri kropp som tillåter träning under många år är ett bra recept för prestationsutveckling. Det är inte ovanligt att aktiva tvingas sluta eller hindras nå sin potential (prestationsutveckling) på grund av skador. Inom friidrotten har studier av Jenny Jacobsson, ”Towards systematic prevention of athletic injuries”(2012) visat att förekomsten av skador inom friidrotten är mycket hög och att överbelastningsskador står för den största delen. Litet är dock känt om varför denna stora mängd skador uppstår och än så länge finns det ganska lite kunskap om vilka preventiva åtgärder som kan vidtas för att minska dessa. Inom grengruppen kast vet vi framförallt genom erfarenhet att skador på ländrygg, knä, axel, armbåge och hand är vanligt förekommande.
Samtliga av friidrottens kastgrenar innebär en kedja av rörelser som ska utföras explosivt under mycket kort tid. Kraft ska föras från fot och ben, genom höft, bål, skulderkomplexet och ut i arm/armbåge, handled och fingrar. För att skapa goda förutsättningar för detta krävs styrka och rörlighet samt ett rörelsemönster innefattandes bra teknik. Finns det avvikelse av någon del i denna kinetiska kedja uppstår risk för skada. Rimligt rent teoretiskt kan funktionsanalysen påvisa eventuella begränsningar. Resonemang kring att idrottare med begränsningar i rörlighet, stabilitet eller styrka kan utveckla kompensatoriska mönster finns. Det är inte vetenskapligt bevisat men många tränare och fysioterapeuter mm upplever att det erfarenhetsmässigt finns ett sådant samband.
Efter diskussioner kring skadeprevention mellan främst Anders Axlid och Kari Kiviniemi erhöll SFIF 2016 bidrag från RF i syftet att titta närmare på funktionsanalys i kast med fokus på styrka, rörlighet, stabilitet, etc. Det beslutades då att ta fram ett grenspecifikt funktionsanalysprotokoll i ett projekt, ”Projekt Skadeförebygg Kast” vars syfte inom svenskt kast i grunden är att ge idrottaren redskap att enkelt och specifikt arbeta med riktade övningar utefter behov, optimera sin prestation, och leda till friskt och hållbart friidrottande. Funktionsanalyser görs genom att testa aktiva i grenspecifika fysiska funktioner.
Genom att hos aktiva hitta eventuella obalanser, styrkebrister, rörlighetsinskränkningar etc som erfarenhetsmässigt och till viss del stöds i litteratur innebär skaderisk och/eller lägre prestationsförmåga finns ett värde i funktionsanalys. Den är således baserad på erfarenhet och viss litteratur. Kan vi höja prestationsförmågan / minska skadefrekvensen med så lite som någon procent har vi åstadkommit något viktigt för idrottare, speciellt på elitnivå eller de som siktar dit!
För funktionsanalys är det viktigt med specificitet (testar verktyget det vi söker efter?) och sensitivitet (hur bra är verktyget på att hitta de fall vi verkligen vill hitta?). Man kan även få ”falska positiva” värden om man sätter riktvärden för testerna fel. Idag vet vi tyvärr för lite om kroppens funktioner inom friidrottens kastgrenar för att kunna sätta exakta värden så vi bygger på antaganden baserat på faktorer som vi antar inverkar. Många av referensvärdena är tagna från andra idrotter baseboll, handboll mm. Med genomförande av funktionsanalys över tid kommer vi förhoppningsvis kunna se korrelationer och mönster som är grenspecifika till friidrottens kastgrenar.
Inte minst viktigt syfte med funktionsanalys i kastgrenar är det pedagogiska perspektivet när samtal och kontakt uppstår mellan aktiv, tränare och fysioterapeut. Diskussioner kring ett hållbart idrottande upplevs ofta värdefullt av alla parter. För fysioterapeuter med flera som arbetar på fältet, nära den aktive, är det viktigt att få arbeta praktiskt med att förbättra funktionen hos den aktive och formulera frågeställningar för framtida forskning.
Funktionsanalys i kast har genomförts centralt vid ett stort antal utvecklingsträffar. Ett tiotal fysioterapeuter, främst baserade nära eller i Svensk Friidrotts elitmiljöer, har dessutom utbildats. Dessa testledare kan jobba vidare med aktiva på hemmaplan där det görs fynd av begränsningar i funktion, men även utföra tester lokalt. Fysioterapeuter ska arbeta evidensbaserat och det innebär att väga samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap.
För vissa kroppsdelar finns inte tester beskrivna i litteratur hur man kan testa funktionellt. Valet blev därför baserat på erfarenhet och en grenspecifik rörelse- och belastningsanalys.
Åtgärdspaketet har tagits fram grundat i att träna upp funktioner i de kroppsdelar som uppvisar brister i funktion (styrka, rörlighet, motorisk kontroll). Övningsvalet är gjort av Kari Kiviniemi baserat på hans erfarenhet som fysioterapeut och tränare inom kast på hög nivå.
Ju högre fysisk nivå den aktive har desto bättre resultat i funktionsanalyser generellt. Således har yngre generellt fler skavanker.
Relativt stor korrelation mellan fynd av brister i tester till av aktiva upplevda skadeproblem. Ofta hittas brister vid fråga om upplevda problem vilket i sin tur leder till bra diskussioner mellan terapeut och aktiv/tränare.
En pilotstudie (enkät) genomfördes 2019. Tre aktiva och tre tränare svarade på pilotenkäten. Av de aktiva var två kvinnliga kastare och en manlig. Tränarna representerades av två manliga och en kvinnlig tränare. Ålder på de aktiva var 20 till 32 år och de hade varit med om kast-screening 2, 3 respektive 4 gånger och de hade erfarenhet från tre olika kastgrenar, kula, diskus och spjut.
Svaren från denna studie visade övervägande positiva svar från både aktiva och tränarna kring kast-screeningen både vad gäller information innan, av själva genomförandet och återkoppling efteråt.
Kommentarer från aktivas öppna frågor påtalar att de upplever screeningen positiv dels för att ha koll på hur kroppen utvecklas och att screeningen bidrar till att de får med övningar att träna på i förebyggande syfte. I denna pilotenkät önskade både aktiva och tränare genomföra kast-screeningen en-två gånger per år och det framkom önskan om att kunna testas på fler platser i Sverige. Detta indikerar att både aktiva och tränare upplever kast-screeningen som en viktig del de vill prioritera in i årsplaneringen.
Det finns ett antal olika faktorer som påverkar prestationsförmåga, prestationsutveckling och skador i kast:
